Featuring artisterna.


Det är ofta jag har gått och blivit besviken på alla dessa "featuring artisterna" som jag kallar dem. Artister som man upptäcker genom att de medverkar i någon "störres" video/låt. Och inte bara dessa typer av artister utan andra artister som egentligen inte klarar sig själv helt, och då menar jag att lyckas få till en låt själv i princip.

Nu har det gått så långt att alla har någon som medverkar för någon konstant. Men sedan finns det sånna artister som Loon. Vet inte om någon minns honom. Vilken succe, honom älskade man att höra när han medverkade för andra artister. Men jag personligen skulle nog inte klara av ett helt album med honom, vilket jag inte gjorde tillslut. De är för helt enkelt komersiella featuring matrial, inga solo artister.
Det är den vibben jag fått av Keri Hilson, och henne har vi alla fått höra nu den senaste tiden. Ja vem har inte hört Way I Are med Timbaland bland annat. Men då är min fråga kommer hon att klara sig, kommer hon att göra mer än ett album. Eller är hon en one hit featuring wonder?

Hursomhelst så släpper den famösa Keri Hilson nu sin singel "Energy". Och ska jag göra det jag gör bäst på och reflektera min åsikter i det hela är det som om jag sitter och lyssnar på Bed med J Holiday blandat med Timbalands låt Apologize med One republic med en tvist av tjejig Ashanti RnB.
Men, det är min åsikt. Självklart ska ni få bygga er egen. Här är Keri Hilson med "Energy"


Ja Tack?!


Ja tack!?

Ännu en hit påväg?



Jag är nog inte världens största Rihanna fan och inte heller Chris Brown för den delen. Men dem två är ju ett stort komersiellt jippo tillsamans, iallafall enligt mig.  Jag har till och med undrat ibland om hela förhållande snacket mellan dem är ett stort PR jippo för att hjälpa dem att ha kvar den statusen de redan har på musik marknaden.

Hursomhelst så är det så att det sägs att Chris Brown och hans kära Rihanna spenderat lite väl mycket tid i studion med "storebror" Jay-Z.
Så vad sägs people, är det en ny komersiell hit påväg till oss alla, är en Rihanna och Chris Brown duett nära att slå till? Well, skulle inte förvåna mig. Och självklart kommer det att bli en mega hit hos The Voice som kommer att tvinga på oss denna hit dagligen.

Xzibit sörjer sin son

Välkände rapparen Xzibit sörjer förlusten av sin nyfödde son Xavier Kingston Joiner, som dog en hastig död den 26/5. Xavier föddes för tidigt den 15/5, men trots det var Xzibit självklart överlycklig över sin sons födelse. Men sorligt nog gick det som det gick.
Rapparen förklarar sin sorg samt hur allt gick till på sin egen blogg. Rapparen skriver att veckan hade varit väldigt tuff för sonen då hans lungor inte varit tillräckligt starka för att hantera vanlig syre på egen hand. Han fortsätter med att skriva om tidpunkten han son gått bort och att det verkligen är ohumant och onaturligt för en förälder att överleva sitt eget barn.



Anledningen till att Xzibit ville framföra nyheten så pass snabbt säger han är av samma anledning som när han delar med om sina bättre tider. Livet är för kort för att vara falskt. Och gud håller jag med honom, kunde inte ha sagt det bättre!
Han fortsätter med att säga till alla föräldrar där ute att hålla hårt i sina barn, skydda dem och visa dem hur mycket du älskar dem. Att man inte ska vänta en sekund för att krama dem, lära dem och bry sig om dem oändligt.

Jag ska inte fortsätta att citera denne rappare, då allt han berättar och delar med sig är sanna, djupa och kärleksfulla ord från en man som sörjer. Det är inte ofta man får se den sidan av en välkände rappare som Xzibit. Men det är vid sånna stunder man får se att även de är männskliga och även de inte endast lever som man får se på MTV.

All kärlek till Xzibit!

Hiphop Saved My Life

Här, just här. Så är det meningen att jag ska skriva ett inlägg om Deh Din Poik och DJ Cut 2 Fresh. Men här just nu, denna stund så är jag för lat och för trött. Så just nu så skjuter jag upp det till imorgon och ger er ännu en video. Inte alls sprillans ny, inte alls gammal. Men ack så underbar, enjoy!



Hiphop Saved My Life
 

Green Light feat Andre 3000

Vet inte hur många fler förutom mig som älskar John Legend, men många är vi. Nu är det iallafall så att John Legend kommer med nytt. Vet dock inte riktigt vad jag ska skriva om den singeln. Det är John Legend, det är den rösten, men han gör något många inom hiphopvärlden gör just nu. Och det är att vinkla musiken till en liten mer elektronisk vinkel.
Ibland undrar jag om jag ska kalla det ren hiphop. Men vem är jag som ska klassa vad som är hiphop och vad som inte är. 

Enligt mig låter det inte riktigt som den John Legend man brukade få höra eller är van vid så att säga. Men det är som fler artister, det John Legend gör kan aldrig riktigt bli fel. Och sen är det nog så att många artister inte vill förlora sin status på vägen och självklart hänger med alla svängar som trenden ger och påverkar musiken med. Och nu är elektroniskt tydligen hett, den som inte märkt det får ta och börja lyssna med riktigt öppna öron.

Här får ni höra en liten snutt av John Legends låt Green Light där Andree 3000 medverkar.


Lawsuit Of The Year?

Kanye West, Common, Redman och Method Man är inga okända namn inom hiphopvärlden. Nu är det så att att alla dessa rappare har gått och blivit stämmda av jazz musikern Joe Farrells dotter.
Dottern anklagar dem för att ha använt Farrells musik utan tillstånd. Låtarna på tal är Kanye Wests "Gone", Commons "Chi-City" och Method Mans & Redmans låt "Run 4 Cover". Kathleen Firrantello som dottern heter vill ha minst en million dollar för all "skada" dessa rappare åstakommit.



Kanye West Gone

 


Common Chi-City
 

Färg glad Musik a la DJ Miguel La Bamba

Vet inte hur många som läser här inne som känner till DJ Miguel La Bamba, och jag tänker inte sitta och inleda halva inlägget med  att förklara. Räcker med att säga att han är en av de få som har kärlek till musiken än idag och gör ett bra jobb här i Stockholm. Men det jag ville komma fram till var att Miguel skrev en artikel på ClubStockholms website där han förklarde en händelse och hur han senare såg på saken.
Allt som allt handlar i stort sett om ordet "Svart Musik", vilket oftast används. Miguel skriver på sin artikel att allt har sitt ursprung i den stora magiska soppan som idag är USA, Mexico och Central amerika. Vilket för övrigt inte är någon lögn alls. Att man inte ska se världen som svart och vitt hela tiden, vi lever i en färg glad värld.

Jag kunde inte ha sagt det bättre. Men självklart finns det trångsynta och "balla"  typer, som jag personligen kallar femtio öringar (50 cents). Det är sånna trångsynta typer som oftast vill hävda sig för att få tillhöra och ha något att vara stolt över. Ja, för det kommer inte som en överaskning för någon hur stort, trendigt och kommersielt hiphop blivit. Hur dåligt är inte det lixom, att få säga att det är "mitt folk" som startade det!
Att allt som är älskat, grymt, trendigt och hett kommer och härstammar i princip från samma ställe som mig! Jag är äkta, jag är grym, jag är hiphop på riktigt! Gud, jag spyr på sådant. Det kallar jag trångsynta och mest av allt korkade människor. Sorligt nog är de själva inte medvetna om det då där för upptagna med att vara balla och "äkta", dem är down!

De vägrar att se hur de själva hjälper andra idioter att sätta dem och musiken i fack. Kategoriserar alla, bygger fler fördommar. De ser inte hur de ger andra idioter rätt.
Genom att använda ordet "Svart Musik" ger det även sånna människor som ogillar musiken ett sätt att vända på det så att det låter hemskt. När de själva säger stolt att de är svart musik då är det fine, men hur hade de reagerat om det kom från en rasist som sa ta din Svarta Musik och dra? Egentligen samma funktion som ordet neger. Beror alltid på vem som använder det. Hur omoraliskt, korkat och till och med naivt till en viss gräns är inte det?

Och inte nog med det, de gör precis som människor gör med varandra, de sätter musiken i olika raser. Varför gör man det, varför fläckar man ner musiken på det sättet.  "Musikrassar", det är vad sånna människor är, oavsett hudfärg. Sånna typer är trångsynta "musikrassar".
För jag skulle vilja se hur deras "Svarta Musik" hade klarat sig utan ALLA människor som älskar den. Hade alla haft deras tankesätt så hade det fan varit en sjuk musikvärld där ute. Ja, tänk föreställ er det? Tänk om alla vita, latinamerikaner och även "blandraser" slutade köpa musiken, lyssna, beröra för att de hade sin egen musik att proppsa. Hur indelat och sjukt vore inte det? Ja, och när vi endå är på språng hur hade det varit om vi ju började dela in musiken i olika språk fack på det sättet. Och vad sägs om att ha ett eget fack för musik beroende på vart någonstans den görs? Och inte ska vi glömma att adda något som heter Mulatt Musik när vi endå håller på. Som Russell Peters sa, tillslut kommer världen endå vara Biege!

Det mest sorliga är dock att oavsett hur mycket man än förklarar det för den typen av människor så är det bara hälften som inser det med tiden. Bara hälften mognar och öppnar ögonen. För andra hälften är okapabla att se det med öppna ögon samtidigt som med hjärtat. Precis som rasister.

Kärlek till den färg glada musiken! Kärlek till Miguel La Bamba!

Hon är lika äkta som musiken jag älskar.

Yes oh yes jag har en grejj för tatueringar. Yes oh yes I do love'em. Och på grund av det gav jag LA ink en chans trots att jag inte är Kat Von D's största fan. Vilket nu är tacksam för, för att idag fick jag höra något som förmodligen är bland det finaste jag hört en människa säga om en annan människa.  "Hon är lika äkta som musiken jag älskar". Hör ni, hör ni hur vackert och innerligt ärligt det låter? Nästan så att man hör Kci & JoJo sjunga All My Life i bakhuvudet.




Morsdag

Allt jag är och kan vara är tack vare min mamma, min drottning.
- Te amo mamita linda, sin ti no hay nada.


Finns bara en

Finns bara en! Artister kan sampla, de kan försöka i år och dar, men det finns bara en. Ingen kommer att nå dit han nått, det finns ingen som kommer att kunna få till det som han.  Och det finns ingen som har gett mig så mycket kärlek genom musiken som han. Med eller utan anklagelser, lögn eller sanning, svart eller vit, finns bara en kung!

Det här är kärlek, det här är Micheal Jackson!


Citat

De som missförstår är de som känner sig träffade och hotade

Jag hjärta Malmö

Malmö är på G! Malmö sätter sig själva på kartan återigen där de förtjänar att synas! Enligt mig är Stockholm väldigt överskattat, vilket jag ofta visar här inne. På samma sätt som jag visar all kärlek jag har för denna skånska stad. Men den senaste tiden har Malmö gjort det alldeles själva och visat att det är en hiphop stad med en massa kärlek. Självfallet kommer det alltid att vara Stockholm som prioriteras av artister då det är Sveriges kära huvudstad. Men Malmö och deras arrangörer fightas tillbaka.
Det är inte vilka namn som helst som besöker Malmö, Naejj naejj! Det är namn som är större tillsamans än alla de Stockholm tar med sig. Inställda eller inte så tar de in artister med klass och status! Inte nog med att en av mina absoluta favorit artister Jah Cure anländer till Malmö i Juli, utan nu ska Three 6 Mafia ta sig dit. Ingen nyhet, nej inte alls. Men något jag helt enkelt kännde måste antecknas.

Skåne har dialekt, de har kärlek och de har talang i varenda hörn. De har Timbuk, Chords, AP och en massa andra talanger som inte dykt upp riktigt ännu. Men snart, snart jävlar kommer Malmö att skjuta Stockholm under mattan. Och alla "Stockholms Patrioter" som hatar på mig nu. Jag har kärlek även för er och för Stockholm! Bara det att malmö tog över mitt hjärta med dess charmiga dialekt för ett antal år sedan. Länge leve hiphop (oavsett stad) och länge leve Malmö!



Välkommen Till Malmö!

Everyone Nose

Jag minns när N.E.R.D kom ut med låten Lapdance, killarna älskade den och tjejerna hatade den. tjejerna minus mig. Well, N.E.R.D does it again! Nu mer kännda och mer accepterade. Everyone Nose! Ska jag klämma in min åsikt som jag med all rätt brukar göra här så lär det bli en hit med tiden. Det är trots allt Pharell, Pharell gör bara hits. Sedan va jag tycker är ganska oviktigt då vad än som sägs så är det Pharell med sin N.E.R.D. Så här får ni skapa egna åsikter.




Erykahs Shit On Its Way!

Finns ingen som hon, hon är en av de få som gör musik min själ föder sig på. Drottningen Erykah Badu har hintat att hon hoppas på att kunna släppa ytterligare två nya grejjer under 2008. Hur hon ska hinna vetekatten, men jag tackar inte nej till det. Det sägs samtidigt att New Amerykah Part II, Return Of The Ankh är på gång och ytterligare ett annat som man inte fått nys om namn.
Badu berättar att hon velat ge bort sitt matrial, att det handlar om att dela med sig.

Return Of The Ankh sägs vara på ute på plats redan i Juli. Under en intervju klämmde denna drottning fram att hon samtidigt inte vill säga för mycket då hon inte vill att Gwen Stefani ska "Steal her shit". Inte att Gwen någonsin skulle kunna göra det. All kreds till Gwen Stefani hon är egen och kan sin grejj. Men det finns bara en Erykah och det är bara Erkyah som kan göra sitt shit på det sättet.

N***er

Queensbridge, New York rapparen Nas har bekräftat att han har ändrat namn på sin senaste album som startade många rubriker. Under vissa artiklar så har det sagts att albummet kommer att titlas så enkelt som Nas men Nas själv har gått ut med att kommer att vara otitlad så att säga.

Nas berättar att det är viktigt för honom att det här albummet når fansen och att det har tagit sin tid men att han vill att alla fans ska veta att de ska förvänta sig det han alltid gjort bäst.  Han är medveten om hur eftertraktad detta album är och vet att hans fans alltid kommer at veta vad albummet egentligen skulle ha hetat (N***er). Nas kommer innom kort att släppa ännu ett singel, som kommer att vara hans nionde studio album.

Nas otitlade album kommer att nå butiker den 1a Juli.


från mig till er.

Nu gör jag det jag tydligen är bra på, skriva om kvinnor. Gud va kvinnor är duktiga på att förmoda saker och ting, att ta åt sig i onödan. Så sjukt duktiga på att bygga upp meningar om andra kvinnor, hey kolla bara på mig! Det jag däremot menar är att bygga upp meningar på den aspekten som leder till en massa skitsnack.
Varför sitta och tro att allt handlar om dem, vill de sitta och ha vissa kvinnor att tycka illa om? Vill de känna att de har något att tävla emot, känna att de är så pass viktiga att det finns människor som tar sig den tiden att göra samma sak som de gör, snacka skit. Varför inte konfontrera varandra, argumentera, diskutera så att man slipper all skitsnack. Varför kan inte kvinnor börja att gå ihop tillsamans istället för att gå emot varandra?

Av någon anledning så händer det mig rätt så ofta, kanske därför jag inte kommer överens med kvinnor. Kvinnor gillar att sätta ord i min mun och tro att de och deras liv kretsar runt min värld. Jag förstår dock inte varför, jag är så sjukt simpel och harmonisk av mig. Jag hade fan inte pallat att sitta och snacka skit, eller hata på någon annan.
Men jag kan inte sluta att ha åsikter bara för det. Jag har åsikter om olika typer, men då sitter jag och skriver det eller tar det i diskussioner. Däremot måste jag säga att även om jag kan sitta och skriva om det och det automatiskt hamnar vissa kvinnor i vissa av mina fack så betyder det inte att jag ogillar eller snackar skit om dem. Jag kan sitta och skriva om hur vissa typer av kvinnor kan bete sig, men det betyder inte att bekanta eller kvinnor i min närhet beter sig så.

Och jag kan komma överens med dem, jag hatar inte dem. Det är bara så enkelt att vi har delade åsikter. Jag tänker inte sitta och leka någon jag inte är och börja dela åsikter med andra kvinnor för att go with the flow så att säga.
Och just i den punkten blir det så att andra kvinnor kan tolka en som dryg eller högfärdig. Vilket i princip är samma sak. Men det finner jag verkligen sorligt, för om det är så vissa kvinnor tolkat mig på det sättet att jag hatar på just dem bara genom att läsa min blogg så sluta upp med det.
Jag sitter inte och skriver om er som individer eller sätter ALLA i en fack. Jag sitter och delar mina åsikter och mitt sätt att se på saken. Och även om det är så att jag har en viss åsikt om en " viss typ" och du som läser råkar vara en sån, så innebär det inte att jag går runt och hatar på dig.

Om det är något jag ogillar så är det sättet kvinnor beter sig kvinnor imellan. Hur duktiga dem är på att gå bakom ryggen på varandra och sedan störa sig på andra. Varför inte ta det med personen i tala de stör sig på? Varför sitta och störa sig på det, låtsas att det inte stör med andra? Förstår inte vissa vilken ond cirkel det blir, hur sjukt onödigt det är? Och inte nog med det, slöseri på tid.
Om det är något jag inte tål, verkligen inte tål. Det är människor som är kapabla till att sitta och verkligen ta sin tid och snacka en massa smuts i princip och sedan ta och le och vara så äckligt, vidrigt falska när de vänder tillbaka ryggen.

Kan inte ens börja och skriva om hur många sånna jag har i min närvaro. Men ibalnd är man väl illa tvungen, och det komiska med det hela är att ingen kan vara så falsk utan att komma undan med det. De kommer fram! Och just därför uppmanar jag nu ALLA, framför allt kvinnor att ta tag i sådant nonsens. Stör du dig på någon så spill it! Tänk så har ni missuppfattat hela situationen? Tänk så är det bara slöseri på eran tid?

Hursomhelst så kännde jag att jag behövde ta och skriva detta inlägg då det jag skriver tydligen kan missuppfattas. För jag har inget emot dig, dig eller dig personligen. Det är bara jag och mina åsikter om beteende och resultat.

KÄRLEK!


Kärlek för min själ



DJ Jazzy Jeff feat. Raheem DeVaughn My Soul Ain't For Sale

Hot Suge Gossip!

Ibland undrar jag, ibland vet jag verkligen inte om jag ska skratta eller gråta. Som nu til exempel. Suge Knight sägs få chansen att hämnas på The Knockout Kid. Det sägs att att han blir erbjuden en hel jävla million dollar för att ställa sig i en ring av Las Vegas Promoters.
Och vi säger om, OM denna fight går igenom så kommer den att slå till nu till Nyårsafton och snacka om att det vore en omtalad match. Men som sagt, vet fortfarande inte om jag ska skratta eller gråta när det gäller det senaste "hot gossip".


"Låt tips"

Så härligt att se att människor får rätt uppfattning när det gäller min musiksmak. Fick precis en "låt tips" från Björn Nixon från Sveriges kära Norrland. Pete Rock har alltid funnits på min karta, har dock aldrig varit så insatt när det gäller just Petes musik. Men det här är ett måste, så jag delar med den med er precis som Björn gjorde med mig. Hoppas att er själ gungar lika mycket som min när ni hör den.

Pete Rock feat. The Lords Of The Underground The Best Secret



Tack!

Satt och pratade med ett antal personer som går in på Missy Miss Me regelbundet igår och fick lite feedback efter att de läst mitt senaste inlägg. Det var fan skit kul att höra hur andra människor tänker och resonerar när det gäller något jag gör och på det sättet jag gör. Kunde till och med hända att jag blev förvånad över vissa saker de kommenterade.

Jag vet inte hur det började, eller när bloggen började utmärka sig på det sättet. Men när en av personerna kommenterade den som en "Hiphop Blogg" fick jag nästan prestationsångest. För det var inte alls det jag var ute efter. Jag bara följde mig själv, mina tankar, mina intressen, mina favoriter och det jag uppskattar till en viss gräns. Sedan ska man observera till en viss gräns, jag skulle aldrig kunna sitta och påstå att det jag har är en "Hiphop Blogg". För enligt mig så vore det en ganska biege "Hiphop Blogg" då den saknar en massa detaljer för att det skulle kunna nå upp till den titeln.
Men jag tackar hursomhelst, jag ser det som en komplimang och rodnar över det som sagts om den. Sedan ska jag fundera över alla tips, råd och kritik jag fått angående den. Dock måste jag påpeka att det kommer vara svårt då tid saknas för att fullfölja allt som skulle kunnas göra.

Men tills dess tackar jag, tack så mycket för alla fina ord och all kritik! Och har fler människor som läser mer tips, råd eller kritik oavsett vilken typ av kritik får ni mer än gärna höra av er på missy.miss.me@live.se

Kärlek!

I do, I do, I DO!


Personlig Kärlek!

Ja vad ska man säga, bloggar är intressanta. Kan lätt kalla dem för underhållande, ett enkelt sätt att roa sig när man vill döda tid framför datorn. Att få läsa hur andra människor tänker och resonerar är enligt mig underhållande, ja. Jag menar att sitta och läsa någon som inte delar samma uppfattningar eller intresse och sedan se hur de resonerar är intressant. Och det är mycket mer roande när det inte ligger någon vett bakom det alls.
Jag har fått höra av folk som läser min blogg att jag ofta skriver om andra kvinnor. Och det kan jag svara med att det är för att jag själv är kvinna. Och jag kan sitta och relatera, jämnföra och resonera kring det på ett annat sätt än med män.

Och sedan är det så att jag sorligt nog tycker att det går mer neråt för den kvinnliga könet än för det manliga då jag anser att kvinnorna sänker sig själva för mycket för att nå upp till något som egentligen inte är vård det som de håller på. Som sagt det är enligt mig iallafall, och ännu en gång det är trots allt min blogg.
Sedan är det så att man skulle nog kunna klassa min blogg som opersonlig enligt vissa bloggare. Men är det verkligen så, är den opersonlig bara för att jag inte byggt upp den till en online dagboks liknande blogg som majoriteten gör? Är det verkligen så att den är opersonlig för att jag inte laddar upp bilder på mig själv regelbundet eller sitter och skriver om nattens eskapader och dagens planer? För isånnafall så ja, jag har en riktigt jävla opersonlig blogg. Och det passar mig bara fint då jag avskyr att dela mitt liv på det sättet.

Sedan vore det bara en överdos av dubbelmoral ifall jag gjorde det. Då jag kan sitta och läsa andra kvinnors bloggar och bara få intrycket att de helt enkelt har behovet att hävda sig om hur vackrast, störst och bäst just de är. Eller få känslan att kvinnor helt enkelt har behovet att behöva yttra sig regelbundet. Vilket jag vet att kvinnor har. Med det menar jag inte att alla "personliga" kvinno bloggar är det. Det är skillnad på kvinnor och flickor som vill kalla sig för kvinnor. Det finns olika sätt att artikulera sig, formulera sig.

Själv väljer jag att se det på mitt sätt, min synvinkel och mitt sätt att resonera. Att min blogg är hur personlig somhelst. Jag sitter trots allt och skriver ner sådana här typer av inlägg då och då. Vilket innebär att jag delar med mig mitt tankesätt, hur jag resonerar. Sedan sitter jag regelbundet och skriver om det jag älskar som mest efter min familj, vilket är musiken. Så, det slutar med att jag delar med mig av det jag älskar mest samtidigt som jag delar mina tankar, funderingar och frågor med er. Hur personligt är inte det? Vill man sedan läsa mer "juicy stuff" om vem i min närhet eller omgivning som satte på vem, vem som spydde ner vad och vem som är vackrast så är det inte rätt sida att klicka in sig regelbundet på.

Personlig Kärlek!

T.I gör det igen

T.I kan tydligen kallas för skådespelare nu enligt vissa websites, dock vet jag inte om jag skulle gå så långt.

Hursomhelst så firar Clifford T.I Harris och hans flickvän Tameka Tiny Cottle (Shit ville ghettot ha tillbaka sitt namn eller vad?!). födseln  över sitt femte barn. Dock endast hans andra gemensam med Ms Tiny.

Major
Harris som lille sonen ska heta föddes natten till igår. Så jeupp jeupp, T.I har gjort det igen, vem satsar på att han har ett nytt inom ramen av fem år?

The Game gav mig ett leende

Varför? Jo för att Game har fått för sig att kunna signa mannen som knockade Suge Knight förra veckan, och kallar honom The Knockout Kid. Game och Knight har haft sina stela stunder, men ack så mycket värre det kommer bli efter detta. Vill The Game ha lite hiphopkirg eller är det helt enkelt ett PR jippo?  Hursomhelst så gav han mig ett leeende på grund av detta, rätt så vågat och rätt så mobbat i samma stund.

Jag Hjärta Musik

Musik är för folket, till folket, från folket och är lika mäktigt oavsett genre. Att sitta och gnälla om olika musikgenrer har jag aldrig riktigt förstått mig på. Ja men självklart ska inte man behöva lyssna på något man ogillar, och självklart är det oftast så att allt inte faller en i smaken lika mycket som det gör för andra. Och det är bara mänskligt att föredra något framför det andra, helt naturligt!
Men att sitta och anstränga sig genom att ta sig en tid för att sitta och verkligen gnälla, tjata och i princip hata förstår jag mig inte på. Jag tror inte att jag är den enda som läst eller hört talats om en Lisa som bloggat för aftonbladet om Hiphop.

Jag kan sitta och berösa Lisa med en massa komplimanger angående hennes ordföråd och kapaciteten hon har, talangen hon har som skribent. Något hon för övrigt borde fortsätta med, hon kommer komma långt ifall hon fortsätter som hon gör. Sedan kan jag helt innerligt säga att hon är så pass duktig att det låter så klockrent, trots att jag inte alls håller med det hon säger, då hon verkar vara så insyltad i sina egna åsikter att hon själv inte märker hur trångsynt och naiv hon målar sig själv att vara.
Sedan satt jag nyligen och läste någon blogg där ännu en person ogillade hiphop. Och hans (enligt mig) väldigt kassa argument till att "hiphopare" inte borde få kallas för musiker var att de inte sjunger, de rappar, ja asså talar de igenom låtarna. Jag är en väldigt ödmjuk och harmonisk person, så pass att jag ibland bara kan verka likgiltig. Men när jag läser sånna korkade kommentarer undrar jag.
Lisa kunde iaf sitta och argumentera (trots hennes trångsynta sätt) till varför hon tycker hiphop är så hemskt. Men den här mannen skriver  något så korkat som att de talar igenom låtar, asså borde de inte kallas artister, ja asså är inte hiphop musik.

Finns egentligen bara två alternativ, antingen är han riktigt trångsynt och blåst på samma gång.
Eller så är han väldigt okunnig när det gäller musik ÖVERHUVUDTAGET. Ja för jag menar, det är väl mer till musik än en vokalist? Musik är inte en röst som sitter och sjunger i toner. Musik är resultatet, helheten av små bitar. Det är något som kommer fram efter en massa om och men. Efter en massa tid och prestationer. Vad vore musiken utan instrumenten, utan studiotiden? Vad vore musiken utan ansiktet bakom instrumenten, bakom micken? Vad vore musik utan alla dessa pusselbitar som sedan resultarar som musik? Det vore inte musik, allt det krävs för att göra musik. Och det är sådant även människor som rappar gör. Sedan måste den personen i och för sig vara lite så avundsjuk på alla hiphop artister som får alla kvinnor han drömmer om i duschen. För det är så att även emcees sjunger, Im just sayin!





 


 
 
 

The 3rd World

En av de bästa politiska rappare, en av mina absoluta favoriter och enligt mig en sjukt talangfull emcee ska nu släppa sin väldigt eftertraktade album "The 3rd World", ja nu i Juni släpper Immortal Technique den. Det blir uppföljaren till 2003's "Revolutionary Vol.2", The 3rd World blir Immortals tredje studio inspelade album och hans första på fem år.

Annars så har Immortal släppt ett flertal freestyles och singlar på nätet, bland annat "Bin Laden" med Mos Def och Eminem, "Watch Out", och en musik video för Akir's "Treason"

"Omständigheterna som påverkar slummen i Amerika är bara en liten del av något mycket större som konsumerar vartenda land på denna jord just nu. Det här projektet var gjord för att böjja och blenda gatorna här med gatorna från den tredje världen" säger Immortal Technique när han pratar om det kommande skivsläppet.

Jag personligen kan säga att jag bokstavligen längtar efter att få denna skiva och lämnar er med tre av mina favoriter skapade av denna man.







 

His Life, His Beats



Bronx hiphop legend Grandmaster Flash är redo att släppa sin memoar den här sommaren. Grandmaster Flash född som Joseph Saddler har teamat ihop sig med New York Times författare David Ritz för att skriva "The Adventures of Grandmaster Flash: My Life, My Beats". Boken är redo att landa i butikerna den 10e Juni. Alltså blir det ännu en bok jag sätter i min privata "Jag måste läsa bok" kö. Känns som om det är för många böcker och för lite tid för min del.

Men med tanke på vem som ligger bakom boken, är det lite av ett måste för mig. Så för er alla som älskar den här jävla hiphop musiken lika mycket som jag, för alla som är lika intresserad av Grandmaster Flash som jag, se upp! Se upp för den här sommaren kommer ännu en viktig bok inom hiphop musik.

I Just Cant Stop




One Of a Kind

My style can't be dupilcated or recycled

Remy Ma får 8års fängelse

Remy Ma verkar nu att leva upp till sitt rykte som gangstress. Hon dömdes i tisdags till 8års fängelse av den högsta domstolen i New York City, efter en incident som inträffade i juli förra året. Självklart handlade disypten mellan Remy Ma och den 23 åriga kvinnan om pengar, 12 000kr för att vara exakt.
Det sägs att Remy Ma dragit fram ett vapen och då skjutit denna 23åriga kvinnan i magen. Därefter flydde Remy ma i sin cadillac Escalade utan att ha larmat varken polis eller ambulans. Därav domen, 8års fängelse för mordförsök.

För de som inte känner till denna kvinnliga rappare så kan jag säga att hon har hunnit med mycket. Hon har arbetat med artister som Busta Rhymes, M.O.P, R.Kelly m.fl och har tidigare varit medlem i den grammis nominerad gruppen Terror Squad med artister som Fat Joe.

Min Drottning!

Ja, de få som läser och samtidigt känner mig vet att det finns ingen som kan ta min mammas plats. Hon är inte bara min mor, utan hon är min bästa vän och själsfrände. Hon finns alltid där, hon förstår mig alltid och vet vad jag vill innan jag själv vet.
Och idag så sa hon att anledningen till att hon inte ville att jag skulle boka in något den 24 Maj var för att hon hade tänkt skicka mig på Mary J Bliges konsert. Men att sorligt nog så hade Mary J Blige inte sålt tillräckligt med biljetter och därav blev konserten inställd. För mig så var det ett kniv i hjärtat att inte kunna se henne live, det sved lite att veta att ekonomin inte lät mig få se henne live då jag var tvungen att välja bort henne för att kunna se Busta Rhymes, Jay-Z och Wu tang Clan live. Men nu svider det fan så mycket mer då jag vet att jag hade fått se henne men att även hennes konsert är inställd.

Så, ännu en konsert inställd. Får väl satsa att få se Ice Cube och Jay-Z, om inte även de två ställer inte. Vilket jag verkligen hoppas att de inte gör. Och för er som redan köpt biljetter för att se RnB drottningen Mary J, se till att lösa in era biljetter innan den 24 Maj. Och till världens vackraste mamma, jag älskar dig. Allt jag är och kan vara är tack vare dig! Du är min drottning!


Wu ställer in

Att jag suttit och gnällt på att artister jag mer än gärna skulle vilja se på kommer för tätt intill ångrar jag nu, ekonomi eller inte. Ja, för nu är det så att Wu Tang Clan har ställt in så några av medlemmarna inte kunde medverka tog de beslutet att ställa in. KB meddelar det med hopp om att hela klanen inom en snar framtid kan komma och besöka Sverige. Vet dock inte om den dagen någonsin kommer att komma, så jag lämnar er här med ytterligare en favorit från klanen Wu.



Paper Trail pt.II

I've said it before and I'll say it again, jag är inte världens T.I fan. Men eftersom jag har bloggat om honom förr och just om "Paper Trail", så kan jag informera alla stora T.I fans att han släppt ett datum för skivsläppet för artistens femte album.

Enligt billboard så har T.I sagt att skivan släåås den 12/8 som i början ska ha släppts i September någon gång. Men eftersom det varit en stor efterfrågan så har det skjutits fram.

Atlanta rapparen avslöjade samtidigt att skivan kommer innehålla produktioner från DJ Toomp, Drumma Boy, Keith Mack, JR Rotem och Lil C. Han planerar att släppa låten "Top Of The World" som inkluderar B.O.B och Kanye West som Paper Trails första officella singel.

Malice In Wonderland

Det sägs att Snoop redan nu börjat arbeta på hans uppföljare för Ego Trippin som heter "Malice In Wonderland" och inte nog med det så har Snoop nyligen varit och gjort en musikvideo med country legenden Willie Nelson. Den videon är Snoops senaste singelsläpp från Ego Trippin.  "My Medecine"  som singeln heter, kommer som alla förstår  vara lite country inspirerad. VIdeon spelades in i Amsterdam och Nashville under Country Music Awards. 
Enligt MTV så har Snoops nästa album som ska kallas "Malice In Wonderland" varit inspirerad av en session rapparen hade med lalo Schifrin. Hittills har det inte kommit något datum då Malice In Wonderland ska släppas. Men som vanligt så sitter jag och väntar för att få uppleva något snoop gör. För oavsett vad så är han allas vår käre hiphop hund.


Pinsamt!

Jag har nu suttit och haft den här diskussionen med ett flertal människor, som för övrigt har olika åsikter och värderingar. Jag har suttit och försökt komma på hur jag skulle formulera ett sådant inlägg som nu är påväg. Jag har verkligen försökt komma på hur det ska gå till utan att få det att låta fel eller på ett sådant sätt som lätt skulle kunna vridas och vändas på,  ett sådant sätt att det kan dra ner mig eller min kärlek. Men det går inte, för oavsett vad så kommer det att låta illa, och just nu vid denna stund så bryr jag mig verkligen inte.

För det är så, det är så att jag tycker att det är pinsamt. Det är så att efter en sådan upplevelse Busta Rhymes och Spliffstar gav mig och hundratals andra människor inte förtjänar att bli nertryckt mot golvet av den svenska polisen. Med eller utan gräs!
Jag tycker verkligen att det är pinsamt att få höra att Busta Rhymes påpekar "Aldrig Sverige, aldrig mer sverige". Jag är medveten om lagen som finns i detta land, men samtidigt är jag medveten om den höga dos av dubbelmoral som finns. Alla luckor och lagar på lagar som är hur vidriga som helst.

Jag är medveten om hur mycket tyngre droger det finns i andra typer av events och konserter men som inte ens undersöks eller smygtittas på så att säga. Jag är medveten om att oavsett vad många vill tro eller inte så ligger det mycket fördommar bakom en sådan typ av razzia.
Jag är medveten om att det här funkade precis som det gör varje år på Reggae Festivalen, jag är verkligen medveten om att polisen tänker på ett viss sätt när det gäller vissa artister.

Och jag tycker att det är pinsamt!

Det är pinsamt att vara medveten om att de tyngre drogerna och en viss klass av människor kan få komma undan med det medans en annan typ av drog och en annan typ av människor ska konstant misstänkas och få skit. Och precis som jag skrev innan så orkar jag inte bry mig om hur detta kommer påverka synen på mig eller min typ av musik. För egentligen handlar allt om fördommar i grund och botten.

Jag önskar att den svenska polisen verklligen öppnade ögonen för hela allmänheten och inte en viss del. Allt är inte svart och vitt. Men tills dess, tills den svenska polisen öppnar ögonen så får jag skämmas och hoppas på att jag trots allt får fortsätta att uppleva artister som ger mig glädje.

Sedan kan jag alltid göra som jag gör bäst, skämta bort det, skratta och hoppas på det bästa. Kom och skratta med mig!




 

World Series of Hiphop

Den här sommaren kommer rappare runt om världen att sammlas i Atlanta för en tävling, och inte vilken tävling som helst utan själva tävlingen. The World Series of Hiphop, där man ger rappare runt om i världen chansen att battla up för en miljon dollars. The World Series of Hiphop kommer att hållas i The Georgia World Congress Center den 5-9 Augusti.

Signad som osignad, rappare kommer att få den chansen dem drömt om. Tävlingen kommer att bestå av tre nivåer som kommer att bli dömda av en panel dommare som består välkända och välrespekterade namn inom hiphop.
Förutom att vara indelad i tre nivåer så kommer man dela in det hela i tre olika åldersgrupper. The Heavyweights, åldrarna 25 och upp kommer att få tävla för huvudpriset, en miljon dollar. Medans artister i åldrarna 21-24 kommer att tävla som Middleweights och ett huvudpris på en halv miljon dollar. Och sist men inte minst gruppen  med de yngre som är 18-20 som har ett huvudpris på en kvarts miljon dollar.

Förutom allt detta så kommer The World Series of Hiphop ha en danstävling, där olika crews av olika typer kommer att få tävla för att kamma hem en halv miljon dollar.
Även där är tävlingen indelad på det sättet att det högtsa priset på en halv miljon dollar kan vinnas av en grupp med sex eller fler dansare. Medans Squads, som oftast består av fem eller mindre kan tävla för en kvarts miljon dollar.

Och allt det här är öppet för alla, lägsta pris på en bljett för att få upplebva detta ligger på tio dollar. Det svider i mitt hjärta att veta att det kostar mig en ynka tio dollar för att få se och uppleva allt det där. Det är vid sånna här tillfällen jag verkligen vill uppleva USA.
Så, någon som känner sig oerhört generös och vill göra en dagens gärning får MER än gärna sponsra mig för att lyckas ta mig till Atlanta, USA. Jag vore evigt tacksam om det gör något.

Suge Knight Got Served!



Jag behöver väl inte presentera Suge Knight för den typen av läsare jag har förmodar jag, så jag går rakt på sak med detta inlägg. Suge hamnade i bråk med en okänd man i klubben Shaq, Hollywood. Självklart så handlade allt om det gröna, det giriga, pengar.
Enligt en website så hade Knight och hans gäng med vänner så att säga provocerat mannen, som tillslut lyckades få in en höger som knockade Knight medvetslös i ett par minuter.

Knight fördes till närmsta sjukhus där han behandlades för mindre skador. Självklart polisanmäldes inget hos LAPD.

Alla Morsdag a la Ne Yo

RnB stjärnan Ne-Yo, som för tillfället ligger på billboard listan med sin singel "Bust It Baby Pt.II", gav en privat konsert för en speciel grupp utvalda mammor den 11/5. Stjärnan som håller på och förbereder hans tredje skivsläpp, "Year Of The Gentleman".
Själva konserten var arrangerad av Ne-Yos välgörenhets organisation "The Compound Foundation" McDonalds och Hiphop och RnB radiostationen V-103 (WVEE-FM).

Ne-Yo's uttal gjorde ett riktigt bra intryck på mig, då han påpekade att han vill ta tillbaka musikens intregritet och "game" tillbaka till Nat King Cole, Rat Pack, Frank Sinatra, Sammy Davis Jr och Dean Martins tid. 
Sedan fortsatte han med att den tiden kunde man inte kalla sig själv för en artist om man inte var speciel. Din kostym  var tvungen att glänsa, din slips pressad och dina skor blängande.

Som sagt, imponerande, däremot vet jag inte om jag ska ta det uttalandet så seriöst, då det är många artister som gör en viss typ av uttalande som ger människor hopp om musiken. Och sedan slutar på samma sett endå.
Att allt  var någon typ av PR skitsnack. Ja, jag kan iallafall sitta och skriva att Ne-Yos privata konsert till mödrarna i Castelberry Hill Section, Atlanta var oavsett PR eller inte en väldigt fin gest.

What Am I Longing For...

Jah Cure - "Longing For"

Bus a Bus & Spliff @ Berns

Alla som känner mig vet att jag gått och kärat ner mig i Skåne, Malmö. De vet att jag mer än lessnat på Stockholm. Men oavsett vad så är det födelseorten, mitt hem. Och när Adam Tensta, som självklart var förband skrek Stockholm och bad publiken att avsluta med STAD! För att visa Busta vart han kommit. Så skrek jag stad helhjärtat med resten av publiken. Oavsett vad jag tycker så är Stockholm hem på riktigt för mig.


image53


Trots att man inte känner Adam personligen, så märker man hur han har hunnit anpassa och vänja sig vid att stå på scen. Och det gör han bra. Jag har alltid sett Adam som en talang trots min okunskap inom svensk hiphop. Och självklart var det första jag tänkte på när han klev på scen, Han bara måste köra Before U Know It, vilket han självklart gjorde. Sedan måste jag framföra att "Banging On The System" aldrig varit en favorit i mina öron. Men när jag hörde den live så ändrades den uppfattningen för en stund.

Efter en halvtimmas live show med DJ Rooftop, E-boi och Adam Tensta så tog en av Bustas DJ över DJ Rooftop, och då hände det! Jag tror att jag hamnade i sjunde himmlen. Redan när han maxade "Its Bigger Than Hiphop" med Dead Prez var min kväll mer än lyckad! Och någonstans mellan den och Joe Budden feat. Busta Rhymes själv med "Fire (There Are Some Hoes In This House)" så var rösten så gott som förstörd.

Jag tror verkligen att det är kärlek mellan mig och hiphop, känslan den kan ge mig är helt underbar. Fy fan va jag älskar den här jävla hiphop musiken!


image52


Och när det är dags, när Busta Rhymes och Spliffstar intar scenen så kan man inget annat låta bli än att få en slags rus i kroppen och ett leende på läpparna. För vilket leende Busta smittar med, från öra till öra. Tror inte jag någonsin sett en artist så lycklig över att få stå på scen, över att få se sin publik i väntan på honom. Och att sätta ord, bygga meningar på den konserten är svårt. För det är inget som kommer kunna beskrivas, den måste upplevas. Och jävlar vad jag upplevde! Nästan så att jag hoppas på att det kommer ut någon DVD från "Blessed Tour" som jag kan ha för att återuppleva stunden då och då.

Alla som klagade över summan som togs för att kunna se den här mannen och hans sidekick live får äta sina ord. För det var värt varenda lilla öre! Det här var efter Micheal Jackson konserten, det bästa jag varit med om!

Samspelet och humorn mellan Busta, Spliff och publiken var klockren. Det var det man hoppats på, väntat på, Busta Rhymes uppfyllde alla mina "krav", allt jag sett på TV, allt jag hört.
Och när han sa det, när han och spliff skulle "ta det tillbaka" då visste jag, då körde han. YA YA YA YAAA! Tyngaste, som Lilla Al Fadji säger, "Woo Ha (Got Ya'll In Check)", "Gimme Some More" m.m  Så visst tog dem det tillbaka, visst tog dem mig tillbaka i tiden, härligt!


Men jag måste säga att en av mina absoluta favorit låtar med Busta Rhymes är "Break Ya Neck".  Den låten är obeskriverlig, den är sjukt mäktig. Ja, mäktig, precis. Och att få se och höra den live, det, det var något som överstiger mäktigt enligt mig.
Och med den mannens energi som smittar av sig maxar upplevelsen, känslan. Busta och Spliff har gjort min dag, min vecka, min månad, hela min jävla sommar. Dem körde alla låtar man någonsin stått och gungat till hemma och i klubben under ett antal år. Dem delade med sig en sjuk energi och gav en otrolig upplevelse och minne för livet. 


Och till alla er som var där, HIGH FIIIVE!


Min typ av "pojkband"



 


 


 



 





Foxy Brown erkänner

image51Jeupp jeupp! Fröken Foxy Brown erkänner för rätten att hon attackerat en kvinna med en Blackberry mobiltelefon.
Foxy erkännde för Brooklyns Kriminala tingsrätt idag (8 Maj 2008). 
Arlene Raymond, kvinnan som fick ta emot den trevliga Blackberry smällen så att säga kommer förmodligen att försöka stämma Foxy Brown.

Tiden Foxy Brown kommer få sitta på kan jag inte riktigt dela med mig då jag verkligen inte vet, däremot sägs det att Foxy Brown skickat ett brev där hon ber om ursäkt.

Citat

"Det är bra att vara rädd för döden, det betyder att  man har något att mista"

Paper Trail

image50Atlanta rapparen T.I, ingen av mina favorit rappare direkt, men ack så het han är. Hursomhelst så har det avslöjjats lite detaljer angående hans tydligen väldigt eftertraktade album "Paper Trail".

Representanter för Grand Hustle/Atlantic kunde avslöjja att "Paper Trail" kommer att släppas online och worldwide den 12e Augusti.

Grammy Award vinnaren T.I släppte nyligen första singeln till den albummet kallad "No Matter What". Som för övrigt var producerad av Danjahandz. "Paper Trail" är uppföljaren till T.Is 2007 platinum album "T.I vs T.I.P" och 2006 platinum albummet "King".

Hoes With Attitude!

Jag skriver det och säger det väldigt ofta. Hiphop är större än vad många tror sig veta eller tro sig tro. Hiphop är äldre än vad många kommer få uppleva, äldre än vad många är. Jag vet inte om det finns någon som verkligen har hunnit lära sig in allt, för det är det som krävs egentligen, då det är så stort.

Hursomhelst så kan jag säga att jag har haft denna kärlek för den här kulturen länge, då det verkligen är en kultur. Jag minns de första låtarna jag hörde, de första skivorna jag föll förr och de första artisterna som fick min själ att gunga.
Och så långt bak jag minns så är det ett par år, och backar jag de åren ännu mer så är det endå ett par år bak jag hunnit bakspola så att säga. Och endå, trots det så kan jag utan att tveka säga att jag är rätt så okunnig när det gäller hiphop.

Jag är inte allvetande och kan historien korrekt och helt. Jag kan inte namnen på alla legender eller milstolpar. Jag bara älskar.
Däremot kan man alltid tro sig tro, något människan är duktig på. Och jag trodde att Lil Kim och Foxy Brown var de första Bella Maffias, de första Queen Bees, gansgat Bitches. Självklart anade man, visste man innerst inne att de måste ha fått iden från annat håll. Att de måsta ha någonstans snott stilen från någon. Men endå så var dem först för mig. Trina och alla andra är ett gäng wannabes hela bunten, Lil Kim och Foxy är drottningarna.

Men ack så rätt och fel jag hade på samma gång. De första Gangsta Bitches går tillbaka till N.W.A (Niggas With Attitude) och kallades faktiskt för H.W.A (Hoes With Attitude). Idag vet jag inte riktigt hur det hade funkat med det namnet, vet inte om jag ska tycka att det är töntigt eller klockrent.
Hursomhelst så består H.W.A av tre kvinnliga rappare vid namnen Baby Girl, Jazz och Diva A.ka Go-Di. Och de upptäcktes av ingen mindre än Jerry Heller, Ruthless Records grundare tillsamans med gangsta rap ikonen Eazy-E.

Hursomhelst så grundades gruppen i Chicago, innan tjejerna flyttade till L.A där de släppte sin debut album "Livin' In A Hoe House". Skivan sålde guld och satte tjejerna på billboard listan. Strax därefter släppte de två album till vid namnen "Az Much Ass Azz U Want" samt "I Aint No Lady", vilket slutade med att båda blev komersiella flopp.

Så shiii fick jag! Och här får ni! Hoes With Attitude...



 

Wu Tang Clan aint nuthin to fuck with!

Ja men självklart ska Wu Tang komma till Sverige nu till sommaren dem med, ja självklart! Jag tyckte att gränsen gick när jag fick höra att Ice Cube ska komma och besöka oss. Men nej, inte alls! Då får man upptäcka att Wu Tang Clan kommer, WU TANG!
Att se dem live är lika viktigt för mig som att se Ice Cube och Jay-Z. Helt olika men lika mycket milstolpar allihopa.
Och inte nog med det, det är som om ödet vill ruinera mig. Ja, ja! Och det är självklart så att jag ska vara nere i Malmö och fira min födelsedag då Wu Tang Clan spelar i KB.

Och nu är det inte bara min eller vännernas ekonomin som är ett dilemmat. Nej, nu är frågan mer vilka av mina tjejvänninor som någonsin har gillat Wu Tang? Vilka är villiga att lägga ut den summan för att se dem så att säga. Jag har alltid varit den som lyssnat på "råare" hiphop jämnfört med tjejer i min omgivning. Vore jobbigt om jag hade  haft ekonomin och varit på plats för att kunna se dem och dela denna upplevelse med mig. Kan alltid gå med grabbarna, men börjar bli lite långtråkigt att vara en av grabbarna hela tiden.
Får väl sitta och överreklamera dem de närmaste veckorna för alla kvinnliga vänner i Malmö, och hoppas på att jag lyckas få som jag vill. För jag vill se Wu Tang live!



Missy går 80tal

Hur många av er har sett Armand Van Heldens video till "I Want You Soul", eller bara hört låten?
Well, nu är det så att jag blev helt frälst i den när den kom ut. Alla 80tals ljud och beats, ja allt som allt. Och att sedan få se videon till denna låt gjorde inte saken värre precis.

Jag kunde sitta hemma irriterad, sur eller ledsen. Men så snart den låten dök upp på teve eller jag fick för mig att klicka in mig på You Tube för att se den slutade det med ett stort leende på mitt ansikte. Den videon är så sjukt underbar! Den bara sprutar färgglada färger och kärlek, den bara öser på hur hiphop världen såg ut kring 80talet. Där vill jag vara, där vill jag bo! Och det är mitt mål inför helgens eskapader, Missy a la 80tal! Yes Mam! Hursomhelst, här har ni videon som sätter ett leende på detta ansikte. ENJOY!



Absolut Svenskt!

image48Ja, som jag skrev tidigare är jag inte så värst insatt i den svenska hiphopscenen förutom det som verkligen syns. Artister som Lazee, Henok och Adam Tensta är inga jag missar trots att det sällan skrivs om här. Lite koll på olika svenska artister samt producenter och skivbolag har jag, men som sagt det som bjuds på gott och väl.
Känns hursomhelst som om det inte mättar mig, jag vill veta mer. Inte att det jag tillges är dåligt, tvärtom! Det är matrial som kommer sätta Sverige på fokus någon dag om dessa artister fortsätter som de gör.

Men, som sagt det mättar inte. Jag vill ha mer, jag vill ha tips! Jag vill kunna få höra sådant som inte radion och teven ger en chans. Jag vill iinte missa på örongodis bara för att jag inte har världens koll eller för att något skivbolag anser att det inte kommer att sälja.

Så, härmed annonserar jag! Jag annonserar efter bra svensk hiphopskit! Inte bokstavligen men ni förstår. Ge mig något bra och framförallt svenskt att skriva om.

Om ni finner det jobbigt att komentera tipsen så maila mig mer än gärna på de_la_rocque@live.se
Jag väntar.

Kärlek!

Citat

"I do belive in heaven, cuz we are all living in hell"

Herr Convict

image47


Jag kan hålla med om att när Akon först kom ut så hade han både vettiga saker att säga och sjunga om. Hans röst var så otroligt skön och han visste vad han höll på med. Men jag har börjat lessna! Jag håller med om att han vet, han vet hur man gör en komersiell jippo singel. Jag håller med om att hans röst i sig säljer, och jag håller med om att han har talang oavsett vad.

Men som sagt, jag har börjat lessna! Jag har börjat lessna på att höra convict i början på varannan nya isngel man hör. Jag har börja lessna på att höra Akon sjunga refrängerna till varenda nyblivna grupp eller solo artist.
Och nu är det så att herr convict kanske inte ens varit en convict. Det måste jag personligen säga är roligt för mig att höra.
Med tanke på hur mycket denna man jag aldrig träffat hunnit gå mig på nerverna. Ja, det sägs att Akon har dragit en stor vit lögn. Aliuane Badara Thiam som han egentligen heter, påstår att han var ledaren och stora hjärnan bakom en stor och okänd bilrån. Som slutade med att han fick tjäna av i fängelset under 4½år.

Men, här kommer det där Men. Det finns en site som har publicerat en massa papper som bevisar att allas käre Akon aldrig satt sin fot bakom galler. Däremot avslöjjar papprena att denne 35 åriga rapstjärna var underhållen 1998 för innehav av  ett stulet fordon. Men det äårendet las sedan ner av rätten i Georgia,

Sedan dess har han blivit arresterad ett antal gånger, men det hårdaste han har blivit fälld för var för olaga vapeninnehav.


En av favoriterna.

image46Han är inget annat än omtalad, både hatad och älskad. Han är en av mina absoluta favoriter och förmodligen en av femenisternas favorita hatobjekt. Ludacris, något som kommer från dirty south och jag endå älskar. Ludacris är någon man kan sitta och diskutera om i flera timmar oan oavsett om man gillar mannens texter eller inte så är han inget annat än en musikalisk guru på sin plan.

Nu är det så att denne rapparen håller på att förbereda på att släppa ett nytt album ("Theater Of The Mind")  i September.  Enligt honom så kommer första singeln att komma ut någon gång i Juni. Förutom det så avslöjar Ludacris namnet på ett spår, "Lets Stay Together" om är producerat av DJ Paul från Three 6 Mafia. Förutom de så kan det avslöjas att andra som har medverkat i skivan är namn som Dre & Vidal, 9th Wonder, Ice Drake och DJ Don Cannon.

Ludacris har den senaste tiden varit löjligt upptagen då han haft olika projekt och arbeten på gång. Förutom sitt album så medverkar han i  Max Payne. Som handlar om den Rysska Maffian som kommer till Europa för att ta över. Med honom så medverkar skådespelaren som Mark Wahlberg.

MOVE BITCH!! För i September 2008 kommer albummet och i Oktober 2008 kommer Max Payne ut!


Lil'Wayne dissar 50 cent och G-Unit

image45Ja, så verkar det iallafall. När denne raparen tillfrågades angående turnen om han skulle med på svarade han "Um, den där, jag tror inte det kommer att funka längre".

Sedan fortsatte han med "Det var något som inte gick rätt till och jag tror jag förmodligen kommer att åka med Keyisha Cole. Tar man två så olika personer kommer du få två typer av människor, du kommer att ha människor där som kommer dit för Keyishas sköna soul samtidigt som du kommer att ha människor som kommer att höjja armarna till min musik. Det kommer att vara som radion, som en konsert borde vara enligt mig".

Låter sjukt vettigt och helt rätt på sitt sätt. Men sedan kan jag inte påstå att jag är ett fan av Lil'Waynes musik. men skulle endå inte tacka nej till detta event. Det är som han säger, lite av en radio show fast live.


Personligt Skit och Sånt

Metrobloggen, you gotta love it! Där finner man väldigt mycket gott och blandat. Hur jag råkade klicka in mig hos denna person minns jag inte. Men där hamnade jag iallafall, ännu en individ som tydligen har kärlek för musiken och gör det hundratals andra människor gör. Vi bloggar om det!

Måste börja påpeka att med det här menar jag inte att klanka ner denna skribent, tvärtom! Jag kan till och med hålla med honom till en viss gräns och anser att han har varit mer än grym med de ordval han haft. Så mycket till hatare är jag inte, däremot har jag egna åsikter oavsett vad.

Det jag däremot vill få fram är att jag måste vara en av Malmös största beundrare. Jag tillbringar all lediga tid jag har genom att pendla mellan Malmö och Stockholm. Jag sitter regelbundet och förklarar för andra hur underbar dialekten, miljön och människorna i Skåne verkligen är.
Samtidigt som min kärlek är den typen av musiken. Och trots detta så kan det få igång vissa tankar när jag läser liknande saker. Så när denne skribent benämner Skåne som "smutsiga södern" höjjer jag ett ögonbryn. Jag måste vara mer Stockholmare än vad jag vetat om, för jag har aldrig kallat Skåne för smutsiga södern. För mycket i USA i det hela, Skåne är Skåne och Dirty South är Dirty South, amerikanskt. Men tjena, det är jag helt enkelt.

Hursomhelst så skriver han att stockholmare anser att skåningarna stulit deras position som Sveriges hiphopstad nummer ett. Sedan fortsätter han med att skåningarna hatas för bland annat deras oferståeliga (dialekt) svenska. Som sagt, jag måste vara väldigt mycket mer stockholmare än vad jag trodde.
För att jag anser att man inte kan stjäla någons plats som "hiphopstad", om man nu kan kalla städer för det. Enligt mig så är det något som förtjänas. Och ska man sedan fördjupa sig i den diskussionen så lär den gå mycket djupare än vad man tror. Ja, med tanke på hur många artister det verkligen finns oavsett vilka som syns och inte syns. Mycket handlar om pengar, kontakter och girighet. Sorligt nog. Så artister finns det fler av än de som syns i olika Skåne och Stockholm,  som jag personligen kan kalla för talanger som underskattas.

Jag håller med denne skribent, självklart vill man ha omväxling. Det måste vara något jag i princip predikar här ibland. Allt ska inte låta likadant bara för att. Det kommer att sluta med att man dödar musiken plågsamt och långsamt. Men samtidigt hatar jag att dela in den svenska hiphopscenen. 
Jag tycker att svenskarna borde ha mer kärlek imellan. Hjälpa varandra att blomma upp och sätta plats för Sverige i Hiphop världen. Vilket jag för övrigt börjar tro på mer och mer. Fortsätter Lazee, Adam Tensta, Henok och många andra som de gör nu så kommer det att hända!

Så, jag tipsar om denne skribent (metrobloggen.se/a2kmichafma)

då jag anser honom brinna för det och då han gör det på ett stiligt sätt samtidigt som jag ändrar hans slut till en egen. Sverige, låt bli att hata och visa mer kärlek. Visa världen att Hiphopen lever i Sverige med. I alla städer, i alla hörn. Svenskar kan fan också!


 


He Made It

För någon månad sedan bloggade jag om Busta Rhymes senaste produktion. Well nu är den produktionen ute, va inte riktigt det jag trodde efter att ha läst och skrivit om det själv. Men det kan inte bli helt fel, jag menar det är trots allt Busta Rhymes och Linkin Park.
Precis som när Jay-Z körde med Linkin Park. Inget sjukt grymt men ingen flopp heller. Det fastnar och det beundras av sådana som gillar hiphop i smyg. Så, helt en hit är det inte enligt mig, inte från min "hiphop sida" iallafall, Nej nej. Busta Rhymes gör det bättre själv. Men jag tar av mig kepan och bockar mig för denna insats. Oavsett vad så behövs det mer sådant här.

Så slipper allt låta, se, och verka likadant. Så här får ni kära läsare. Busta Rhymes feat. Linkin Park - "We made It"


Personligt Skit/Its all about the trend.

image43


Oh wow! Så stort det har blivit. Ibland känns det som om hiphop har blivit ett enda stort komersiellt jippo. Som om människor använder det för att hitta sin identitet efter att ha haft en kris utan att veta vem de verkligen är. Eller som om det är så pass trendigt och hett att man helt enkelt måste gå med i svängen och snacka snacket, gå gången och vara helt "down".
Men det märks, det märks vilka som kom igår och vilka som kom för tio år sedan. Man märker vilka som kärade ner sig då hiphop tog sina första steg medans man märker de som kärade ner sig i hiphopens utsida.

Det märks i klubben då DeeJayn väljer musiken och människor endast njuter av 2000  talets musik och inte något under 2000 talet. Man märker det då man har en diskussion eller man sitter i tunnelbnanan och lyssnar på andras samtal om det. Det märks när man läser om det, man märker det, man märker att det finns två olika typer. De som bara är utan att tänka på det och de som kämpar och vill vara som de som bara är.


Och det komiska är att man inte kan image44bli hiphop, finns inget som heter hiphopare, däremot finns det hiphop älskare. Så varför, varför slutar det med att Urban kulturen blivit som en enda stor jävla jippo? Så sjukt ytligt, Sverige håller på och blir så sjukt ytligt. Allt handlar om vem som känner vem, vem som syns vart och vem som är mest hiphop. Nästan så att jag blir lite små äcklad.

Jag kan säga att jag personligen är mindre insatt i den svenska hiphopscenen. Och det för att jag helt enkelt inte är lika intresserad av den. Så jag tänker inte sitta och blogga om olika artister som råkar vara heta och svenskar bara för att de råkar vara det just då.
Samtidigt så vet jag att Sverige har så sjukt mycket talang som underskattas eller inte ens syns. Och det finns artister som fångar min uppmärksamhet. Och det är dem jag kommer skriva om, det är för att jag personligen gillar det och anser det att vara mina typer av sagor. Och inte för att det är något andra tycker eller för att följa strömmen.

Så, nej jag är inte ytterligare än bloggare som ska visa vad Sverige har. Eller sitta och säga att mitt liv är bäst och mest actionfylld. Jag tänker inte sitta och försöka bevisa något. Det som skrivs här, skrivs för att  jag älskar hiphop trots att jag är helt okänd, jag jobbar för en klädeskedja, jag klubbar väldigt sällan och anser mig själv att vara opopulär and I love it!

Personligt Skit/0.01% Falsk

Ibland så önskar jag och halva världens invånare att man kunde läsa tankar. För ibland förstår jag mig verkligen inte på hur människor resonerar. Well antingen det eller sluta vara så naivt godtrogen och tro det bästa om folk. För inte fan gör de det om mig. Så, varför inte ge igen och bli en sådan äckligt dryg och falsk människa? Jag menar det är oftast de som vinner så att säga.

Människor som är så vidrigt duktiga på att manipulera och ljuga sig fram för att få det dem vill. Men samtidigt är det så att Justin sjunger det bäst. What Goes Around Comes Around. Jag menar, om person A ljuger om person C för person B så lär det komma fram på ena sättet eller det andra då det är en lögn och person C inte sagt det person A påstår till person B.
Jag vet inte, jag vet bara att jag ser dagligen en massa falska människor komma undan med saker de inte borde. Jag får dagligen höra hur människor resonerar som små små osäkra människor. Som inte vet vilken plats de har i livet eller inte vill förlora den enda platsen de hunnit få.

Samtidigt som jag förstår att vissa beter sig som de gör, så förstår jag inte hur de orkar. Hur orkar man ljuga, spela och leka något man inte är. Ljuga och manipulera för att få det de tror de vill. Det blir som att bygga en mask på falska grunder, bygga en hel värld på falska grunder. Hur bra kan man må då? Hur bra kan man må som en svartsjuk, avundsjuk, osäker och rädd människa utan någon somhelst säker och ärlig, egen grund?

Det är som något jag skrivit tidigare. Så kallade Gangsta Bitches, varför gå runt och bete sig som om de är snyggast, bäst, mest självsäkra och underbarast när de i sjävla verkar är helt tvärtom? Det slutar inte med att de utstrålar det de egentligen vill. Det utstrålar en dryg attityd.
Hursomhelst, så är det tillslut deras val. Kan inte de hantera sig själv så är det deras förlust förmodar jag. Jag får ha en smula falskhet i kroppen och fortsätta att spela omedveten. För heldre en smula falsk än en massa drama i livet.

KÄRLEK!!!


Yes We Can!

Jag har inte en sån stor koll på amerikanerna, deras awards, politik m.m Men det finns självklart saker som når alla världens kant och hörn. Som Black Eyed Peas front man Will.I.Ams video/låt  "Yes We Can".

Och nu är det så att Will.I.Am ska få äran att ta emot en Webby Award i New York City, nu i Juni. Som sagt jag har inte världens koll, men den videon/låten har även nått mig. Och jag kan säga att det är en video/låt som påverkar en oavsett om man är insatt eller inte, poltisik insatt eller inte alls, amerikan eller svensk.

Denna video nådde YouTube Februari 2008. En video som resulterade i inget mindre än en succe. Artister som John Legend, Common och Scarlett Johansson är några av de som medverkar i videon.
Det sägs samtidigt att denna video inte är den enda "Obama Tribute Video". Men det är den ni kommer att få se. Lär inte bli första eller andra gången, men det är den jag klistrar in nu.


Will.I.Am - "Yes We Can"

Miss Denalane

Tyskarna, man borde sluta underskatta dem, det lärde reggae musiken mig. Trots att det verkar sluta med att artsiterna blir mer komersiella än någonsin. Hursomhelst så har denna hataren suttit den senaste timman och lyssnat på Joy Denalane, en tyska med talang. Ack vilken talang! hatare som mig lever för sådan musik. Och jag ska helt enkelt sluta skriva och börja visa er istället.

Mina damer och Herrar, Miss Denalane!

Joy Denalane feat. Lupe Fiasco - "Change"


Joy Denalane feat. Reakwon - "Heaven or Hell"


Joy Denalane - "Let Go"

Personligt Skit/Yes sir, Im a Hater!

Jag vet att jag kan verka lite bitchig ibland, och jag vet att jag är en aning naiv när det gäller musiken. Men att det ska gå så långt att  när jag för första gången på ett bra tag tar mig själv i kragen och beger mig tillbaka till nattlivet för att se det jag fick se.
Jag måste ha missat en massa, jag måste vara äldra än vad mina kära mor påstår. För det jag hörde, det jag såg, det är inte det som brukade få igång mig. Alla dansar likadant, ingen dansar med själen utan med koroegrafi. Samma grundbeats i alla låtar, inget eget. Och alla klär sig för att häpna, inte för sig själva.

Och att få allt det här på en gång, ja det slutar med irritation för min del. Det slutar med att jag ställer mig längre bak i klubben. Men inte för att jag känner att det är tufft eller jag vill protestera. Utan för att jag lovat en vän att följa med medans han fotar och för att jag helt enkelt inte njuter.

"You in the black, in the back, stop hatin!". Självklart är det mig han möter blicken med, och självklart är det jag som står där bak, i svart. Tack så hemskt mycket Dj Drama, men nu är det så att jag inte är en gangsta bitch och jag helt enkelt ogillade det du spelade.
Men om det är resultatet, ja asså om det är det man kallas för att man ogillar dirty dirty south south yeah yeah wave yoe hands and crunk maddafakka kom så står vi och ser löjliga ut med en dans vi hitta på under fyllan. Så ja, jag är en mega hatare.

Jag är en sådan hatare som föredrar Common, Leela James, Dwele. Jag är en sådan hatare som heldre dansar som min själ känner för det än att stå i en klunga och dansa likadant. Måste dock påpeka att det var hans ordval, hata är ett starkt ord som min kära mor brukar säga. Jag helt enkelt ogillar det. Inte min typ av saga.

Common

image42


Chi-town rapparen Common kommer återigen att slå till i den stora duken . Han kommer att vara medverka i den nya Terminator Salvation, The Future Begins. Som är en slags saga som handlar om en pojke som leder den mänskliga rasen till räddning mot dessa maskiner.
Denne pojke som i själva verket heter Christian Bale kommer att spela John Connor, och det är där käre Common kommer in i bilden. Common kommer spela Connors högra hand.

Ännu en succe inom filmbranschen för Common, efter att ha varit med i American Gangster och Street Kings.
Går vi tillbaka till musiken så är det så att Common försöker göra något annorlunda denna gång. Han försöker sig på electro stilen till hans senaste album Invicible Summer. Och för första gången på tre år så har Common passerat förbi mega producenten Kanye West. Common valde att arbeta med The Neptunes och Outkast producent kallad Mr DJ istället.

.


Femtio öringens bling bling



image41Jag personligen är ingen 50 cent fan, är ganska så anti för att vara ärlig. Men jag vet att det är många som hört talats och uppmärksammat när käre fifty fick sin kedja avdragen under en konsert. Ja, så nu är det så att polisen i Angola tagit fast den skyldige. Som hoppade upp på scen under konserten i Cidadale Pavilion, Lunanda.

Enligt pressen från Angola så ska det ha varit pojkens egna föräldrar som angivit honom till polisen, efter att ha sett en massa klipp angående incidenten. Pojken kommer sorligt nog att anmälas och få ta sitt straff enligt lag.

Från Harlem till Hollywood.

Sean "Diddy" Combs blev den första manliga rapparen som tilldelades en stjärna i Hollywood Walk Of Fame den 2 Maj. Inte nog med det,  Diddys "Stjärnceremony" sägs vara den största i historia. Aldrig någonsin har det dragits så mycket folk för att delta i denna ceremoni. 

image40"Idag är en av de bästa dagarna i mitt liv. Idag är bevis på att ifall ni tror, så kan alla era drömmar sannas. Jag har gått från Harlem till Hollywood!", säger Diddy till alla sina fans som står i en stor folkmassa runt om med T-shirts och ramsor som visar hur mycket de stöttar sin idol.

Så, hittills har Diddy alltså fått sin stjärna och sin beröm erkännd. Men inte nog med det! The Hollywood Chamber of Commerce annonserade att den 2 Maj, 2008 har också blivit Sean Combs dagen i Hollywood. Herr Diddy har fått en egen dag.

"Jag skulle aldrig kunna ana detta, jag hade inte ens drömt detta. Det här är verkligen en dröm som ´jag inte ens drömt om som sannas endå.", säger Diddy angående denna dag. Sedan fortsätter han med att tacka hela Hiphop commintin så att säga.
 
Han menar att utan den så skulle han aldrig få denna stjärna eller stå där han idag står. Vilket jag personligen håller med om. Vad är en artist utan sina fans som lyfter upp en.
Samtidigt som ens medartister, om man nu kan kalla dem så. Stöttar varandra. På plats var det en massa kännda artister inom denna "community".

Doug E. Fresh, Russel Simmons, Jamie Foxx, Arsenio Hall, Big Boy, Magic Juan, Danity Kane m.m


RSS 2.0