Hon & Hennes del II

Helt nostalgisk sitter jag framför you tubes sida och klickar tillbaka mig i tiden. Jag minns hur jag och kompisarna brukade smyga in till äldre brödernas sovrum där gamla Jodeci och Snoop, Dogs Gin n Juice posters prydnade väggarna.
Jag minns hur vi sakta men säkert brukade smyga in och lyssna igenom deras skivsammling och sitta och headbanga till allt från Public Enemy till Cypress Hills "Insane In The Membrane".

Hur vi satt uppe till sent och hade förberett VHS band för att spela in Mtv Amour och Yo Mtv Raps när den var som bäst. Jag minns när man slösade pengar på att köpa just den där CD skivan som de äldre pratade om.

Helt nostalgisk sitter jag och kommer ihåg första gången jag såg Blood in Blood out, hur alla sedan gick runt i sina rutiga skjortor knäppta med endast översta knappen.
Hur pojkflickan i mig förälskade sig i allt som har med kulturen att göra, hur kläderna i garderoben sakta men säkert började mer och mer likna deras. De äldre, "hiphoparna".

Gud vad jag hatar det ordet idag, "hiphoparna". Helt nostalgisk sitter jag och minns, undrar vart den eran av musik tog vägen? Men det är väl något alla generationer känner, tänker, frågar? Men jag verkligen undrar, vart är min musik som automatiskt fick min själ att gunga?
Visst finns det bra musik idag och visst finns det låtar jag kan fastna för mer än andra. Men det var längesen jag hörde låtar som "Your All I Need" med Method Man, eller "You Got Me" med The Roots. Eller "Defenition" med Mos Def & Talib Kweli och inte ska vi glömma JoDeCi, de som skapade världens bästa RnB. Eller ska jag kalla det smör RnB?

Så, helt nostalgisk delar jag med mig av videon som får min själ att gunga.