Hon & Hennes del II

Jag kommer att säga det, om och om, gång på gång. Jag kommer att sitta och predika för er, dela med mig och ösa på er. Förklara för er, visa er och försöka påverka er. Om och om, gång på gång kommer jag att dela med mig och visa varför, vad och hur hiphop lyckas beröra mig.

Ni kommer flera gånger få sitta och läsa om att Hiphop inte bara är en lirare som har en refräng om en klubba, gång på gång kommer jag försöka visa er det genom mina ögon. Här får ni något som berör mig, som är mer än pengar, attityd och ytlighet. Inte gammalt, inte nytt, bara kärlek!

Det var ett tag där man undrade vart broder Brandy tagit vägen. Men nu är han här igen. Här är Ray J's senaste musikvideo till hans singel "Gifts".  Jag personligen är inte världens RnB typen, iallafall inte "nudagens" RnB. Då det är sällan jag hör något som sticker ut, som inte låter som alla andra eller använder sig av samma "featuring artister". Och med det klankar jag inte ner RnB, inte alls! Det är en del av den genren jag så avgudar.

Jag är helt enkelt mer för Hiphop/Rap och har svårt för att finna min typ av RnB musik. Men ibland kommer det, dock inte just nu. Ray J ger mig inget som får mig att känna att låten sticker ut i mängden bland alla RnB/Hiphop videon eller låtar. Men självklart, som vanligt så vill jag dela med mig det jag hör och ser. För musik är kärlek, dela med den!

Åldersnojja runt hörnet, 26 nästa stop. Jag är som ni märkt inte mycket för att skriva om mig själv på ett direkt sätt. Varken det eller mina nära och kära då jag anser att det är något som kallas privatliv samtidigt som jag anser att det helt enkelt är något som egentligen intresserar mig och de som ingår i mitt liv då de redan är medvetna om det. Så varför tvinga på er det.

Dock ska jag passande nog ta med er på min memoryline, min födelsedag, mina födelseår, min musik genom mina år.
Observera däremot att Michael Jackson inte läggs till då bara hans musik hade tagit för mycket plats här och har endå alltid följt med mig genom åren, precis som Bob Marley. Sedan önskar jag att jag hade energin att verkligen lägga upp alla mina milstolpar inom musiken. Men även det hade tagit sin tid. Så ni får lite gott och blandat som jag tackar mina föräldrar för. Tack för musiken och tack för livet. Så, nu vrider jag tillbaks tiden ett tag och låter er följa med min nostalgikick! Enjoy, I know I do.

Här, just här. Så är det meningen att jag ska skriva ett inlägg om Deh Din Poik och DJ Cut 2 Fresh. Men här just nu, denna stund så är jag för lat och för trött. Så just nu så skjuter jag upp det till imorgon och ger er ännu en video. Inte alls sprillans ny, inte alls gammal. Men ack så underbar, enjoy!

Helt nostalgisk sitter jag framför you tubes sida och klickar tillbaka mig i tiden. Jag minns hur jag och kompisarna brukade smyga in till äldre brödernas sovrum där gamla Jodeci och Snoop, Dogs Gin n Juice posters prydnade väggarna.
Jag minns hur vi sakta men säkert brukade smyga in och lyssna igenom deras skivsammling och sitta och headbanga till allt från Public Enemy till Cypress Hills "Insane In The Membrane".

Hur vi satt uppe till sent och hade förberett VHS band för att spela in Mtv Amour och Yo Mtv Raps när den var som bäst. Jag minns när man slösade pengar på att köpa just den där CD skivan som de äldre pratade om.

Helt nostalgisk sitter jag och kommer ihåg första gången jag såg Blood in Blood out, hur alla sedan gick runt i sina rutiga skjortor knäppta med endast översta knappen.
Hur pojkflickan i mig förälskade sig i allt som har med kulturen att göra, hur kläderna i garderoben sakta men säkert började mer och mer likna deras. De äldre, "hiphoparna".

Gud vad jag hatar det ordet idag, "hiphoparna". Helt nostalgisk sitter jag och minns, undrar vart den eran av musik tog vägen? Men det är väl något alla generationer känner, tänker, frågar? Men jag verkligen undrar, vart är min musik som automatiskt fick min själ att gunga?
Visst finns det bra musik idag och visst finns det låtar jag kan fastna för mer än andra. Men det var längesen jag hörde låtar som "Your All I Need" med Method Man, eller "You Got Me" med The Roots. Eller "Defenition" med Mos Def & Talib Kweli och inte ska vi glömma JoDeCi, de som skapade världens bästa RnB. Eller ska jag kalla det smör RnB?

Så, helt nostalgisk delar jag med mig av videon som får min själ att gunga.