Hon & Hennes del II

Oh wow! Så stort det har blivit. Ibland känns det som om hiphop har blivit ett enda stort komersiellt jippo. Som om människor använder det för att hitta sin identitet efter att ha haft en kris utan att veta vem de verkligen är. Eller som om det är så pass trendigt och hett att man helt enkelt måste gå med i svängen och snacka snacket, gå gången och vara helt "down".
Men det märks, det märks vilka som kom igår och vilka som kom för tio år sedan. Man märker vilka som kärade ner sig då hiphop tog sina första steg medans man märker de som kärade ner sig i hiphopens utsida.

Det märks i klubben då DeeJayn väljer musiken och människor endast njuter av 2000  talets musik och inte något under 2000 talet. Man märker det då man har en diskussion eller man sitter i tunnelbnanan och lyssnar på andras samtal om det. Det märks när man läser om det, man märker det, man märker att det finns två olika typer. De som bara är utan att tänka på det och de som kämpar och vill vara som de som bara är.


Och det komiska är att man inte kan bli hiphop, finns inget som heter hiphopare, däremot finns det hiphop älskare. Så varför, varför slutar det med att Urban kulturen blivit som en enda stor jävla jippo? Så sjukt ytligt, Sverige håller på och blir så sjukt ytligt. Allt handlar om vem som känner vem, vem som syns vart och vem som är mest hiphop. Nästan så att jag blir lite små äcklad.

Jag kan säga att jag personligen är mindre insatt i den svenska hiphopscenen. Och det för att jag helt enkelt inte är lika intresserad av den. Så jag tänker inte sitta och blogga om olika artister som råkar vara heta och svenskar bara för att de råkar vara det just då.
Samtidigt så vet jag att Sverige har så sjukt mycket talang som underskattas eller inte ens syns. Och det finns artister som fångar min uppmärksamhet. Och det är dem jag kommer skriva om, det är för att jag personligen gillar det och anser det att vara mina typer av sagor. Och inte för att det är något andra tycker eller för att följa strömmen.

Så, nej jag är inte ytterligare än bloggare som ska visa vad Sverige har. Eller sitta och säga att mitt liv är bäst och mest actionfylld. Jag tänker inte sitta och försöka bevisa något. Det som skrivs här, skrivs för att  jag älskar hiphop trots att jag är helt okänd, jag jobbar för en klädeskedja, jag klubbar väldigt sällan och anser mig själv att vara opopulär and I love it!