Hon & Hennes del II

Om man endå ska vara bakfull så kan jag tipsa om föräldrars utegård med matchande solstolar och sol parasoller. Inte illa, inte illa alls. Sedan måste jag fortsätta med att klämma in ett "personligt inlägg" på grund av en mindre irritation jag haft.

Sorligt nog så ser samhället ut som det gör, sorligt nog så är vissa orter mer "invandrartäta" än andra. Jag jobbar i en sådan ort tydligen, och tydligen skriver jag då jag anser att det är inte alls lika illa som median får det att låta. Hursomhelst så skulle jag försöka hinna till systemet under lunchrasten.
På väg ut ur gallerian står det en man som försöker få kontakt med människor. Stockholmarna gör det de gör bäst på, spelar som om mannen är osynlig.

När jag börjar närma mig denna man hör jag vad han står och säger. Han står och försöker informera människor om hur rasismen/nazismen växer. Att vi borde ta tag i det och göra något åt saken.
När jag väl stannar till vid honom och lyssnar på vad han har att säga så ser jag att dem är fler som står och försöker "informera" människor som virrar omkring där. När mannen som står och pratar med håller på och avrundar allt delar han med sig om att de har en tidning de trycker upp och ger bort till människor, ett sätt  för att kunna kämpa emot rasismen/nazismen. Sedan påpekar han väldigt tydligt att jag inte behöver ge några pengar för det.

När jag väl hittat min plånbok skrammlar jag ihop alla mynt jag har och får sedan skriva upp mitt namn på en lista som han bar omkring på. Det var där det slog mig, det var där allt jag observerat började irritera mig. Jag är typen som hatar hela "ras" tjatet. "Invandrare", "andra generationens invandrare", "svensk" och "andra generationens svensk"?
Men nu, nu la jag märke till det. Alla på listan som skrivit på var "Ultra svenskar", alla som stannade upp och lyssnade var samma typer av människor.
Inte en enda "Invandrare" eller någon som inte ser blond och blåögd ut stannade för att lyssna på  någon av dessa människor som stod och försökte nå fram till dem. Jag hade nog inte påpekat det eller fått hela det här inlägget att låta så hemskt som jag kan tänka mig att den gör. Men jag är ledsen, det stör mig! Och med tanke på alla reflektioner jag haft hittills så har ni antingen hunnit hata mig eller älska mig endå. Så jag fortsätter!

Det stör! Det stör mig att människor går runt och klagar på rasismen/nazismen men inte gör ett skit åt saken, att de klagar på hur de blir behandlade bara för deras utseende. Att de går ut med hjälp av median om hur nertryckta de blir, att de får ta emot en massa endast på grund av deras ursprung och utseende av dessa rasister och nazister.
Men!, men när det väl kommer någon som dessa människor som vill hjälpa dem att bekämpa detta, så är det just dem människorna som ignorerar dem, som är så pass dryga att de inte ens kan klämma ut ett "Nej tack, jag är inte intresserad".

Nej, de går bara förbi som om de vore osynliga. Och även, observera även, om det är så att just de som går förbi aldrig blivit utsatta för något på grund av rasismen/nazismen, även om just de som går förbi aldrig klagat öppet när det gäller det, så är de en del av det stora hela. Det påverkar dem, dem de känner, dem de älskar. Så varför, varför går man förbi något sånt på det sättet?
Ja, det är dagens irritation, dagens reflektion av mina egna åsikter.