Hon & Hennes del II

Allt har sin gång, allt växer och låter tiden ta sin gång. Alla och allting utvecklas med åren och hiphop är inget undantag oavsett om jag vill det eller inte. Alla hiphophuvun' älskar att prata om det. Vi älskar att prata om hur hiphopen har förändrats under 28 år.
Det finns aldrig en kort version av en sådan diskussion och slutar alltid med olika åsikter om vad som borde få kallas för äkta hiphop och inte.

Uttryck som "Förr i tiden..." eller "Old School" kommer nog aldrig att försvinna. Vilket jag egentligen är tacksam för, för det betyder att hiphop som den brukade vara är något som än idag uppskattas. Men samtidigt kan jag inte sluta att jämföra dåtidens och nutidens hiphop och fråga mig själv; vad hände?

Hur kunde det gå så långt, hur kunde den här genren i princip göra den här helomvändningen? Ibland är saker så enkla att man helt enkelt inte vill förstå det. Det är så att saker utvecklas på sitt sätt med tiden och nu är det så att hiphop bland annat utvecklats till en "lollipop generation" som jag inte vill följa med.
Men det betyder inte att det inte är hiphop, att det inte är äkta. Det är helt enkelt inte min typ av hiphop. Och sorligt nog inget jag skulle vilja ha som ansiktet utåt för den genren samtidigt som jag helt enkelt inte vill släppa taget och hoppet om att hiphop någon dag kommer att vända tillbaka och bli som den var när jag föll för den.

N E R V S A M M A N B R O T T !

* Ger du mig skit så får du skit, logik.
* Jag saknar mina ciggarettjävlar!
* Anthony Hamilton -  Since I Sent You (...Jag vill ha det på mitt sätt med dig)
* Tack, jag vantrivs, tack så mycket!
* P u m a!
* Angelica te extraño.
* Hem är inte detsamma utan Katty.
* Mina c i g g a r e t t j ä v l a r !!!!!
* "Tyskland"
* Bara för att jag inte påpekar att det snackas om mig
   betyder det i n t e att jag är omedveten.

Dag 5.