Bus a Bus & Spliff @ Berns
Alla som känner mig vet att jag gått och kärat ner mig i Skåne, Malmö. De vet att jag mer än lessnat på Stockholm. Men oavsett vad så är det födelseorten, mitt hem. Och när Adam Tensta, som självklart var förband skrek Stockholm och bad publiken att avsluta med STAD! För att visa Busta vart han kommit. Så skrek jag stad helhjärtat med resten av publiken. Oavsett vad jag tycker så är Stockholm hem på riktigt för mig.
Trots att man inte känner Adam personligen, så märker man hur han har hunnit anpassa och vänja sig vid att stå på scen. Och det gör han bra. Jag har alltid sett Adam som en talang trots min okunskap inom svensk hiphop. Och självklart var det första jag tänkte på när han klev på scen, Han bara måste köra Before U Know It, vilket han självklart gjorde. Sedan måste jag framföra att "Banging On The System" aldrig varit en favorit i mina öron. Men när jag hörde den live så ändrades den uppfattningen för en stund.
Efter en halvtimmas live show med DJ Rooftop, E-boi och Adam Tensta så tog en av Bustas DJ över DJ Rooftop, och då hände det! Jag tror att jag hamnade i sjunde himmlen. Redan när han maxade "Its Bigger Than Hiphop" med Dead Prez var min kväll mer än lyckad! Och någonstans mellan den och Joe Budden feat. Busta Rhymes själv med "Fire (There Are Some Hoes In This House)" så var rösten så gott som förstörd.
Jag tror verkligen att det är kärlek mellan mig och hiphop, känslan den kan ge mig är helt underbar. Fy fan va jag älskar den här jävla hiphop musiken!
Och när det är dags, när Busta Rhymes och Spliffstar intar scenen så kan man inget annat låta bli än att få en slags rus i kroppen och ett leende på läpparna. För vilket leende Busta smittar med, från öra till öra. Tror inte jag någonsin sett en artist så lycklig över att få stå på scen, över att få se sin publik i väntan på honom. Och att sätta ord, bygga meningar på den konserten är svårt. För det är inget som kommer kunna beskrivas, den måste upplevas. Och jävlar vad jag upplevde! Nästan så att jag hoppas på att det kommer ut någon DVD från "Blessed Tour" som jag kan ha för att återuppleva stunden då och då.
Alla som klagade över summan som togs för att kunna se den här mannen och hans sidekick live får äta sina ord. För det var värt varenda lilla öre! Det här var efter Micheal Jackson konserten, det bästa jag varit med om!
Samspelet och humorn mellan Busta, Spliff och publiken var klockren. Det var det man hoppats på, väntat på, Busta Rhymes uppfyllde alla mina "krav", allt jag sett på TV, allt jag hört.
Och när han sa det, när han och spliff skulle "ta det tillbaka" då visste jag, då körde han. YA YA YA YAAA! Tyngaste, som Lilla Al Fadji säger, "Woo Ha (Got Ya'll In Check)", "Gimme Some More" m.m Så visst tog dem det tillbaka, visst tog dem mig tillbaka i tiden, härligt!
Men jag måste säga att en av mina absoluta favorit låtar med Busta Rhymes är "Break Ya Neck". Den låten är obeskriverlig, den är sjukt mäktig. Ja, mäktig, precis. Och att få se och höra den live, det, det var något som överstiger mäktigt enligt mig.
Och med den mannens energi som smittar av sig maxar upplevelsen, känslan. Busta och Spliff har gjort min dag, min vecka, min månad, hela min jävla sommar. Dem körde alla låtar man någonsin stått och gungat till hemma och i klubben under ett antal år. Dem delade med sig en sjuk energi och gav en otrolig upplevelse och minne för livet.
Och till alla er som var där, HIGH FIIIVE!
